Bondsyren

S. vulgaris är inte en svensk art, men har odlats i Sverige åtminstonde sedan 1600-talet, så det är inte konstigt att den känns som en naturlig del av den svenska sommaren. Dess historia som trädgårdsväxt i andra delar av Europa och Asien sträcker sig ännu längre tillbaka än så, och under årens gång har massor av olika kultivarer tagits tillvara för trädgårdsbruk.

Den vilda S. vulgaris har lila, eller i undantagsfall vita, blommor. Bland kultivarerna hittar vi ett mycket större utbud av blomfärger – allt från snövita och gräddvita till blå, blekrosa och purpurröda. Kultivarerna bjuder också på en väldigt stor variation inom spektrument för lila syrener – här finns något för alla.

En av de mest välkända kultivarerna i Sverige är den vita syrenen S. vulgaris ´Alba´ som får rikligt med snövita blomklasar.

Utbredningsområde och habitat för Syringa vulgaris

Syringa vulgaris kommer ursprungligen från Balkanhalvön och dess typiska habitat är steniga kullar och liknande miljöer. Den föredrar full sol, men brukar klara sig även i halvskugga, dock med något reducerad blomning. I naturen kan Syringa vulgaris bli uppemot sju meter hög, men den växer långsamt så det tar tid för den att nå sådana höjder.

Beskrivning av bondsyren – Syringa vulgaris

Denna beskrivning gäller den rena arten om inget annat anges. Kultivarer kan ha helt andra egenskaper, så det är bäst att inhämta information om just den kultivar du är intresserad av.

Växtsätt

I naturen är Syringa vulgaris en rejäl buske som kan bli uppemot sju meter hög och stammar kan bli 15-20 cm tjocka över tid. När man odlar bondsyren som häck brukar man beskära den så den håller sig lägre än så, och dessutom uppmuntra ett tätt bladverk snarare än tjocka stammar. Värt att tänka på är att bondsyren har en stark benägenhet att skjuta mycket skott från basen och rötterna, och har man plats att låta en del av dem utveckla sig kan de (i kombination med smart beskärning) bidra till att göra häcken ännu mer omfångsrik.

Bark

Barken är grå och skrovlig, och blir flagig och knotig över tid.

Bladverk

Bondsyren passar inte där man vill ha en städesgrön häck, för det här är en bladfällande buske.

Bladen blir 4-12 cm långa och 3-8 cm breda. De är spetsigt äggrunda, med en hjärtliknande bas, och kan variera i färg från ljusgrönt till blågrönt.

Blommorna – form, färg, doft, smak & tid

Exakt när syrenen slår ut beror på omständigheterna och som många andra växter slår den ut tidigare i Ystad än i Haparanda. I sydliga växtzoner brukar den slå ut i maj, medan det kan dröja till juni längre norr ut. Hur länge blomningsperioden varar beror till viss del på läget. En syren som står i ett soligt läge brukar få mer blommor men kortare blomningstid, medan en syren som står i halvskugga blommar längre fast inte lika rikligt. Tänk också på att det finns kultivarer av blomsyren som är framtagna för att slå ut extra sent på säsongen, för att vara bättre skyddade mot köldknäppar på försommaren.

Hos bondsyrenen kommer blomanlagen på föregående års tillväxt, och blomställningarna sitter vanligen parvis i spetsen på kvistarna. Under blomningstiden är bondsyrenen täckt av stora äggrunda blomklasar och varje klase består av många små blommor. Om man tittar närmare på en enskild blomma ser man att den har en lång cylinderformad blompip och en utbredd fyrflikig bräm.

S. vulgaris blommar normalt i lila, men vitt förekommer också. Om du vill ha andra blomfärger kan du ta en titt på kultivarer och hybrider – det finns massor av sorter att välja mellan. Vissa blommar i olika nyanser av lila, men det finns också sorter där blommorna är snövita, gräddvita, gulvita, rosaröda, ljusblå, etcetera. Bland kultivarerna hittar vi också dubbelblommande sorter och sorter som får extra många blomklasar.

Bondsyrenens blommor ger ifrån sig den klassiska söta syrendoften och lockar till sig mycket pollinerande insekter, till exempel honungsbin och fjärilar.

Även vi människor uppskattar både doft och smak av syrenblomster, och blomsterklasar av syren kan plockas och användas för att smak- och doftsätta honung, socker och vissa andra sötsaker. Det är dock inte någon stark smak, så man bör inte kombinera den med mer tunga smaksättare eftersom de kommer att köra över och dölja den mer eleganta syrensmaken. Om du vill göra saft på syren, följ ett recept för hur man gör flädersaft på fläderblommor men använd syrenblommor istället.

Frön

Syrenen producerar bruna frökapslar som är en till två centimeter långa och skyddar fröna. Kapslarna är torra och släta, och öppnar sig i två delar för att släppa ut frön. Fröna har vingar så att de kan fångas av vinden och spridas till nya platser.

Syrenfrön är uppskattad mat för många småfåglar i trädgården.

Virke

Virke från bondsyren är hårt och motståndskraftigt, men används inte mycket eftersom stammarna är så tunna och knotiga. Förr brukade man göra krattor av syrenträ.

Var passar det att plantera en häck av bondsyren?

Var i Sverige?

Bondsyrenen är härdig i växtzon I-VI i Sverige, så den fungerar i en stor del av landet. Detta gäller dock för den vilda arten, om du är intresserad av en kultivar eller hybrid är det viktigt att du kontrollerar vad som gäller för just den. Vissa kultivarer är inte lika vinterhärdiga som den vilda sorten, men det finns också kultivarer som passar utmärkt i växtzon sex. Det finns till och med kultivarer som är utvecklade för att gå i knopp och blomma extra sent, för att vara mindre känsliga mot frostknäppar sent på våren. Till exempel finns det kultivarer av Syringa x prestoniae hybrider som tagits fram speciellt för lägen i Kanada där risken är hög för sena frostnätter.

Var i trädgården?

En syrenhäck passar i soliga lägen och i halvskugga. I ett soligt läge får man vanligen rikligare blomning. I ett halvskuggigt läge blir blomningen inte lika riklig, men å andra sidan brukar blomningstiden vara längre, så det är inte helt negativt.

Skötselråd för syrenhäck

Bondsyrenen har inte några högt ställda krav på jordmånen, men om du vill skämma bort den ser du till att jorden är näringsrik och mullrik, och gärna också innehåller en del lerjord. Gödsla med trädgårdsgödsel två gånger per år: en gång på våren och en gång i augusti.

En väletablerad syrenhäck brukar kunna klara sig genom (rimliga) torrperioder även om man slarvar en del med vattningen, men häcken mår bättre om den blir vattnad rikligt och frekvent. Det är annorlunda med en nyplanterad syrenhäck – den är mycket mer känslig och där måste man verkligen se till att hålla ordning på vattningen om det inte regnar tillräckligt. De första veckorna efter plantering är allra känsligast och under den perioden bör man vattna varannan eller var tredje dag.

Tips! Det är lätt att glömma bort, men syrener är extra törstiga på våren och kan behöva vattnas rejält då för att få bästa möjliga förutsättningar.

Att plantera en häck av bondsyren

Hur många plantor behöver jag?

För plantering av en syrenhäck med bondsyren rekommenderas 3-4 plantor per löpmeter, men man kan kan behöva anpassa sig beroende på plantornas storlek.

Jorden

Kontrollera jorden i förväg så att du vet om den behöver förbättras i samband med planteringen för att ge din syrenhäck bästa möjliga förutsättningar. Bondsyren gillar näringsrik jordmån med mycket mull, och det får också gärna finnas lite lerjord med i blandningen. Om jorden inte är näringsrik nog, göd den med brunnen höstgödsel, brunnen kogödsel eller kompost. I samband med plantering är det bra att blanda upp den befintliga jorden med planteringsjord.

Skydda plantorna innan plantering

Det är bra att plantera syrenplantorna snabbt efter att de levererats, så att de inte hinner skadas. Sätt rötterna i vatten medan du fixar med det som behövs, så att de får chans att dricka innan planteringen och inte torkar ut.

Förbered jorden och planteringsdiket

Innan plantering bör man gräva upp jorden ned till en halvmeters djup, även om rotbiten inte är så stor att den ska planteras så djupt. Man gräver för att luckra upp jorde, och vid behov också förbättra den med gödning, mull, kompost, etc. Det är enklare för plantan att etablera sig i jord som luckrats upp, och risken är mindre för att vatten ska bli stående i planteringshålet. Det ger dig också möjlighet att förbättra även den jord som kommer att vara under rötterna istället för att bara förbättra jorden runtomkring rötterna.

Säkerställ att plantorna inte lutar eller står ostadigt

När en planta är på plats och jorden har fyllts i igen, tryck varsamt till jorden kring plantan så att växten står stadigare. Rätta upp vid behov. När du planterat en bit av häcken, vattna den biten rejält och kontrollera om plantorna forfarande står rakt upp. Justera vid behov. Tryck varsamt till jorden igen.

Skydda rötterna

Efter plantering av en syrenhäck är det bra att täcka jorden kring plantorna med något bra organiskt täckmaterial, till exempel gräsklipp eller täckbark. Jord som inte är täckt har svårare att behålla fukten. (Som bonus kommer täckmaterialet att hjälpa till att skydda plantorna under vintern.)

Vattning

En nyplanterad bondsyren är känsligare mot torrperioder än en väletablerad. Under de första veckorna efter att du anlagt en syrenhäck rekommenderar vi att du vattnar varannan eller var tredje dag (om det inte regnar tillräckligt).

När man vattnar syren är det bäst att göra det rejält.

Frågor och svar om att beskära en bondsyrenhäck

Ska syrenhäckar beskäras hårt?

Nej, syrenhäckar brukar man inte beskära hårt eller formklippa, utan man låter dem växa lite mer fritt. Det innebär inte att man ska lämna dem vind för våg, det finns fortfarande saker man behöver åtgärda.

• Det är bra att göra en liten putsning direkt efter blomningsperioden, och sedan en ansning frammåt hösten.
• Klipp bort eventuella rotskot du inte vill ska utvecklas. (Rotskott kan tas tillvara och användas för att skapa nya syrenplantor. Läs mer i avsnittet om att föröka bondsyren.)
• Om du upptäcker en skadad eller död gren på en syren bör den grenen tas bort direkt.
• Om du vill ha din häck en viss höjd behöve du beskära den så att den håller den höjden. Den vilda arten bondsyren kan bli uppemot sju meter hög om den får växa ohämmat och många vill ha sin häckar lägre än så. (Värt att veta för den som ska anlägga en ny syrenhäck är att det finns kultivarer av bondsyren som inte blir lika höga som den ursprungliga vilda versionen.)
• Håll koll på syrenhäcken så att du kan ingripa med tuffare åtgärder om den börjar visa tecken på att bli gles och risig.

Jag vill att min syrenhäck ska bli tätare, när ska jag beskära den?

Skär tillbaka häcken efter midsommmar. Långa skott ska skäras tillbaka ordentligt, annars kan häcken bli ännu glesare. Du kan ta bort uppemot 75% av tillväxten vid den här tidpunkten om du vill, men var medveten om att blomanlagen utvecklas på föregående års tillväxt hos en bondsyren, så hård beskärning av tillväxt kan leda till minskad kommande blomning.

I vissa fall är detta inte tillräckligt och man behöver lägga till en hård beskärning under vårvintern, innan nästa tillväxtsäsong. Köper man till exempel en trädgård där det finns en gammal risig övergiven syrenhäck kan man behöva ta sig ann den som ett flerårigt projekt och beskära rejält varje vårvinter tills man fått fason på den.

Det kan kännas lockande att skära ned hela den risiga syrenhäcken till marknivå för att låta den börja om igen, men var medveten om att detta vanligen resulterar i en massiv rotskotsbildning som du kommer att behöva glesa ut – och du blir dessutom av med din syrenhäck under en period. Vanligare är därför att man förbättrar vanvårdade syrenhäckar gradvis över flera års tid. På vårvintern varje år letar du upp de allra värsta grenarna – de som verkar vara allra risigast – och tar bort dem. Låt några utvalda rotskott växa upp för att ta deras plats. Upprepa varje år tills häcken är som du vill ha den.

Jag beskar min bondsyrenhäck – och nu har den knappt några blommor, varför?

Hos bondsyrenen kommer blomanlagen på föregående års tillväxt. Om man klipper bort föregående års tillväxt klippar man alltså också bort blomanlagen.

Min syrenberså är så gles, vad kan jag göra åt det?

Lokalisera var du har de allra äldsta och risigaste grenarna nere vid marknivån och klipp av dem. Gå sedan successivt upp i plantan med sekatören och korta av andra grenar på olika höjder. På en bondsyren kommer nya skott att växa ut där den gamla grenen kapades av, så för att fixa till den glesa syrenbersån är det bäst att klippa av grenar på många olika nivåer.

Går det att stamma upp en bondsyren?

Ja. Bondsyrenen är en buske, men det går att beskära den så att den växer som ett relativt litet, flerstammigt träd istället med en grönskande och blommande krona i toppen. Du kommer att behöva beskära plantan mycket flitigt och hålla undan de skott som växer ut lägre ned än du vill ha dem. Rotskott måste också tas bort konsekvent.

Ska man klippa bort de överblommade blomklasarna?

Att sätta frö tar resurser. Om din syrenhäck blommade mycket rikligt i år innebär det att det finns många blommor som ska gå i frö, och troligen kommer syrenen att dra ned på produktionen nästa år och utveckla något färre blommor då. Sedan blir det förmodligen mer blommor igen året därpå, om syrenen mår bra i övrigt.

Detta är alltså en naturlig rytm hos syrenen och inte ett tecken på att den är sjuk, skadad eller liknande. Om man vill motverka det kan man klippa bort blomklasarna så snart de blommat ut, då går de inte i frö och syrenen behöver inte lägga resurser på det.

En nackdel med att klippa bort de utblommade klasarna är att det inte produceras några syrenfrön för trädgårdens småfåglar att äta under höst och vinter. Många trädgårdsodlare kompromissar därför och nöjer sig med att klippa bort en del av blomklasarna – resten lämnas kvar för att producera frö.

Förökning av bondsyren

Den enklaste metoder för att föröka bondsyren är att använda sig av rotskott, eftersom bondsyren vanligen är mycket benägen att skjuta rotskott. (Denna metod fungerar inte om en kultivar är ympad på en rot av den vilda arten V. vulgaris och du vill föröka kultivaren, eftersom rotskotten kommer att vara av den vilda varianten.)

Hur man använder rotskott för att skapa en ny planta

1. Förbered en hink med vatten, så att du har något att sätta skottet i när du grävt upp det.
2. Välj helst ut ett skott som är ungefär en halvmeter högt, för vid den punkten brukar de vara extra lämpliga att flytta på. Det kan dock fungera bra med både kortare och längre rotskott än så.
3. Gräv upp skottet och säkerställ att du får med både en tjockare rot och tunna rottrådar (sugrötter).
4. Sätt skottet i hinken med vatten.
5. Upprepa punkt 2, 3 och 4 om du har fler skott du vill använda. Sätt varje skott i hinken med vatten direkt efter att du fått upp det, det är viktigt att rötterna inte ligger och väntar exponerade i luften.
6. Plantera rotskotten där du vill ha dem i trädgården.
7. När de är på plats, ta bort en del av bladen så att skottetn slipper försöka försörja så många blad med vatten och näring samtidigt som de försöker etablera sina rotsystem på den nya platsen. En annan lösning är att klippa av skottet cirka 20 cm över markytan (klipp ovanför ett bladfäste).

Tips! Om du inte kan plantera i marken i direkt, plantera rotskotten temporärt i hinkar fyllda med fuktig planteringsjord.

Patogener och skadedjur

Det finns en hel del bakterier, virus och svampar som kan angripa bondsyrenen, liksom en samling skadedjur. Här kommer vi inte att göra någon uttömlig lista, utan bara nämna några av de vanligaste skurkarna.

Flyttar man in där det finns en äldre, vanskött syrenhäck bör man läsa på och lägga upp en åtgärdsplan direkt, för ju längre tiden går desto högre blir risken för att den angrips av svampen honungskivling.

En annan svamp som orsakar problem för syrener är Erysiphe syringae som ligger bakom en typ av mjöldagg. På sensommaren är syrenen extra känslig mot attacker av denna svamp.

En fuktig och frostbenägen växtplats ökar risken för syrenbakterios, så om man vill plantera en syrenhäck på en sådan plats bör man välja någon av de sorter som är framtagna för att vara extra motståndskraftiga most just det problemet.

Som nämnts ovan lockar blommande syrener till sig fjärilar som vill dricka nektar, men det finns också en fjäril vid namn syrenmal som besöker syrenen för att lägga sina ägg på bladen, och ur äggen kläcks fjärilslarver som äter bladen.

E-planta

E-planta är en kvalitetsmärkning för svenskodlade träd och buskar, och det går att köpa e-märkta syrener, inklusive certifierat sjukdomstestade sådana. Bakom märkningen står Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation (EPS). Mer information hittar du hos eplanta.com.

Exempel:

• Syringa vulgaris ’Norrfjärden’ PBR E. Får rosa knoppar som övergår i ljust violettblå blommor. Denna kultivar upptäcktes i Piteåtrakten och är härdig till och med växtzon 6. Växer på egen rot och passar som solitärbuske, för buskage, till berså och som häck. Blir normalt inte högre än tre meter.
• Syringa vulgaris f. alba Fk ’Veberöd E. En vit syren selekterad  på Björkhaga Plantskola i Skåne. Härdig till och med växtzon 6, växer på egen rot och passar som solitärbuske, för buskage, till berså och som häck. Blir normalt inte högre än fyra meter. Planteras ofta när man vill blanda vit syren med lila syren i samma häck eller buskage.

Kultivarer av Syringa vulgaris

Som nämnts ovan finns det väldigt många kultivarer av S. vulgaris, och det finns även kultivarer som härstammar från hybrider där S. vulgaris är en av föräldraarterna.

Kultivarerna kan skilja sig från den rena S. vulgaris på många olika vis, så det är viktigt att läsa på om just den kultivar du är intresserad av. Det kan till exempel vara så att den bara är härdig till odlingszon fyra, att den aldrig kommer att bli tilläckligt hög för din tilltänkta fem meter höga lähäck eller att den behöver någon viss sorts ompyssling. Det finns kultivarer som är dubbelblommande och kultivarer som får extra många blomklasar, och när det kommer till färger och nyanser för knoppar och utslagna blommor är urvalet mycket stort.

Det är inte ovanligt att kultivarer ympas in på en rot från vanlig S. vulgaris. En sådan syrenbuske ska helst inte beskäras ned långt ned mot marken, eftersom det tenderar att få plantan att skjuta massor av rotskott – och dessa skott kommer att ha egenskaperna hos den rena arten S. vulgaris.

Här är bara några få exempel på olika kultivarer av S. vulgaris:

• ’Alba’ får vita blommor. Växer jämförelsevis långsamt och kan inte bli lika hög som den vilda arten.
• ’Andenken an Ludwig Späth’ får mörklila blommor i stora klasar och avger en extra stark syrendoft under blomningsperioden.
• ’Madame Lemoine’ får vita dubbla blommor.
• ’Norrfjärden’ får rosa knoppar, men de utslagna blommorna är blåvioletta. En kultivar som upptäcktes i Sverige.
• ’Président Grévy’ får mörklila knoppar och lavendelblå blommor.
• ’Primrose’ får blekgula eller gräddvita dubbla blommor.
• ’Sensation’ får purpurfärgade blommor med vita kanter.

Dubbelblommande hybrider och kultivarer

En grupp kultivarer som blivit mycket populära är de dubbelblommande som istället för ståndare har extra kronblad. Exempel på dubbelblommande kultivarer är ’Katherine Havemeyer’ (lila/rosa/blå blommor), ’Madame Lemoine’ (vita blommor) och ’Primrose’ (blekgula eller gräddvita blommor). Bland de dubbelblommande hybriderna hittar vi till exempel Syringa x chinensis ’Rubra’ som får rosalila blommor och stammar från en korsning av S. vulgaris och S. laciniata.

I trädgårdsvärlden är det vanligt att dubbelblommande syrener kallas för ”franska syrener”, och detta oavsett om de kommer från Frankrike eller inte. Denna vana uppstod i slutet av 1800-talet, då den franske blomsterodlaren Victor Lemoine från Nancy började lansera massor av dubbelblommande syrener som snabbt blev mycket omtyckta bland trädgårdsodlarna. Snart blev Lemoines syrener från Frankrike helt enkelt synonymt med dubbelblommande syrener. Arvet fördes vidare av avkomlingarna Émile och Henri Lemoine, som även de tog fram syrenkultivarer – och fortsatte göra så långt in på 1900-talet.

De första dubbelblommande syrener som släpptes av Victori Lemoine stammade från hyacinthiflora, en hybrid som skapades genom att man korsade bondsyren (S. vulgaris) med S. oblata, en art som blommar tidigare än bondsyrenen.

Mer info om bondsyrenen

• Kommer ursprungligen från Balkanhalvön, men räknas inte som en problematisk invasiv art i Sverige.
• Det sägs att de första syrenbuskarna kom till nordeuropa från trädgårdar i det Ottomanska Riket under slutet av 1500-talet, då diplomaten Ogier de Busbecq – verksam i Konstantinopel – anskaffade dem åt den flammländske botanikern Carolus Clusius (1526-1609).
• Bondsyrenen kan bli mycket gammal och överleva utan skötsel. Om man är ute och vandrar i markerna och stöter på buskage av bondsyren i vad som verkar vara ödemark innebär det ofta att man står på en plats där det en gång i tiden fanns ett boningshus och en trädgård. Tittar man närmare kan man ibland hitta ett gammalt spismursröse i närheten av syrenerna.
• Enligt gammal folktro går det att se spöken i syrenbuskar – men bara om man är född mellan klockan 23 och midnatt, och spökena kommer bara att vara synliga på söndagar under just den timmen.